Billnäs lockar med burlesk brukshumor och svängig dans

Snart är det dags, för det som så många frågat efter, "Billnäs Trian", en fristående fortsättning på del I och del II av "Billnäs, ett kärt helvete".

"Billnäs Trian" är arbetsnamnet på den närhistoriska revyn "Billnäs, mera kärt än ett helvete" och omspänner åren 1884-1952. Det är en tid som många minns, ja kanske delvis själv upplevt.

- Folk är aktiva, jag får tips och brevbuntar, berättar Kurt ”Kurre” Österberg.

Det är han som i år igen står för manus och regi till föreningen Pro Billnäs storproduktion, Billnäs, mera kärt än ett helvete.

­- Jag har också bra stöd i sparbankens bandsamling "Förritiden" med västnyländska berättare. Det finns mycket material som berör Billnäs och Karis, tillägger han

Namnbytet förklarar han med att det inte är mera helvete i Billnäs än annanstans på 1900-talet.
 

Äkta västnyländsk produkt

Årets spel har formen av en närhistorisk revy. Ett skriftligt sammandrag från tidigare pjäser kommer att finnas i programbladet. Österberg understryker att trots att det är fråga om en revy betyder det inte att historien försvinner.

Revyn balanserar på fyra pelare.

-Det skall fortsättningsvis vara faktabaserat, trovärdigt, intressant och underhållande. Det är lättare att fånga små stoft som är lite roligt, då det är revy.

Han betonar att humorn och underhållningen har en framträdande roll i årets uppsättning, som ges 12 gånger mellan den 25 juni och 13 juli.

"Billnäs Trian" är en tvättäkta västnyländsk produktion. Den är gjord av västnylänningar, med västnylänningar, om västnylänningar, för västnylänningar och på västnyländska.
 

.

Sjöng ut prästen

Precis som under de två senaste somrarna spelar man utomhus i den anrika bruksmiljön i Billnäs, Pojo. Scenen inramas av Stora smedjan och andra bruksbyggnader i rödtegel. Bakom scenen flyter Svartån och invid dånar kraftverksforsen.

­- Vi har haft goda kontakter med vädrets makter. Och även publiken har troget stött oss.

Fjolårets pjäs lockade över 2 200 besökare. Österberg hoppas att 3000-strecket spricker i år.

Revyn avancerar i kronologisk ordning. För att publiken skall hänga med visar man skyltar med årtal. Därtill avhandlas både sådant som har hänt och det som skall hända i "politiska hörnet”.

Händelserna innehåller både glädje, sorg och dramatik. En scen äger rum i Karis kyrka. År 1901 sjöng Karisborna ut prästen från kyrkan i protest mot att han stod på den ryska överhetens sida. Då prästen skulle läsa upp ett manifest, där unga ortsbor kallades till syn hindrade man honom genom psalmsång. I det här avsnittet får publiken också medverka med sång.
 

Kryddat med massor av musik, sång och dans.

Inbördeskriget år 1918 var väldigt blodigt i Billnäs, det sägs att det fanns massor av röda lik men bara ett vitt. De blodiga händelserna visas inte på scen utan i stället får publiken ta del av intensiva kampsånger.

Det är en nervpirrande kamp mellan Jägarmarschen och Internationalen i massiv rörelse, förklarar regissören Österberg, som har Micke Lindroos som regiassistent.

Det blir också högtidlig stämning med Finlandiahymnen och psalmer som "Gud är oss en väldig borg". Dessutom blir det medryckande Frälsis-sånger vid skördefest i Lustigkulla och "Lång-Villes himlafärd" i närvaro av legendariska Arvid von Martens samt gamla godingar i "det färgglada 20-talet". Prata sedan om Kaffekvarnen!

Gräddan av det gamla goda gardet från tidigare år ställer sig igen i år på scenen. Dessutom har de fått förstärkning med nya spännande aktörer från vitt skilda delar av Västnyland. På scenen agerar drygt 60 skådespelare och sammanlagt uppträder ett 80-tal då man räknar med kören och orkestern. Som ett fräscht inslag i danserna ser vi magistern i danskonst Katja Köngäs som också svarar för danskoreografin. Musikansvarig är Roland Näse och Rolf Westerlund svarar för sångtexterna. För ljud, ljus och andra effekter svarar Robban Sederholm. Dräktansvariga är Klara Roos och Maggi Ahlfors. Rekvisitan handhas av Miso Söderlund och Bengt Johansson.

(lista över ansvariga)
 

Brukshumor och vardagsdramatik

Billnäs bruks historia och arbetena där finns också inbakade i revyn. På 1890-talet upplevde man en industriell revolution på bruket då munktellsmidespressarna kom.

Man var tvungen att importera arbetskraft från Sverige eftersom man inte klarade av de nya pressarna. Då jäste det mellan gamla Billnäsbor och svenskarna.

Antalet arbetare i bruket varierade från dryga 300 till drygt 1000, toppåret 1915, efter första världskriget. Kriget innebar ett uppsving i produktionen.

Den grovkorniga brukshumorn , där man sjunger rent ut bjuds det också på.

-Humorn var lite fränare i bruken än annanstans men den är rumsren. Farmor kan lugnt komma och titta på pjäsen med barnbarnen, påpekar Österberg.

På 1940-talet var brandkårsfesterna med dans och lekar ett viktigt inslag i bruksmiljön. En tävling som engagerade folk var att fånga en griskulting smetad i vaselin.
 

Dundrande kanoner

Under andra världskriget hörde Billnäsborna kanonerna dåna på Hangöfronten, men även närmare var det dunder och brak. I revyn blir det i avsnittet där ryssen anfaller Karis.

En 500 kilos bomb landade i Dönsbybergen och det ekade i hela Billnäs.

Glansåren för de stora flyttningsrörelserna till grannen i väster inföll under 1950-talet.

Fagersta var en ort som Karisbor och Pojobor åkte till.

­- Det blev en kraftig åderlåtning i trakterna men det ordnar upp sig på ett positivt sätt för vår del, säger Österberg med ett smil på läpparna.

Producent för Billnäs mera kärt än helvete är Kenneth Sandberg. Produktionen genomförs i samarbete med Billnäs FBK. Förfrågningar om spelet och biljetter kan reserveras via eller via telefon eller eller på nätet.

MARINA HOLMBERG